torsdag 6 oktober 2011

Stugsemester; dasset

I stugan är det omständigt att gå på toa. Men man kan låtsas att det är förritin och att man tvättar sig i såna här handfat. (Men det gör man ju så klart inte, vattnet flödar ju ur kranen!)

Sen har man på sig foppatofflor hela tiden för man ids ju inte knyta på sig sina egna skor

onsdag 5 oktober 2011

Nå, va säg du?

Jag har ju som en ny slags layout. Vad tycker du? Är den nåt att ha? Eller vill man ba hellre ha en vanlig feed (alla inlägg under varandra som innan)? Som det är nu måste man själv klicka på varje inlägg för att få fram hela inlägget. Bra eller anus?

Det här med att dansa i takt alltså...

Igår på Lindy hopen så dansade jag med en man. När vi dansat vår halvminut så sa han "du hamnade ur takt en gång, men annars var det bra!".
Ursäkta?
Ur takt?!
Jag dansar INTE ur takt! Alltså det händer inte. Eller, alltså, klart det kan bli fel bland. Men då är det för att man tar nåt steg fel eller att föraren gör något fel, men inte fan tappar jag takten bara så där - NEJ!

En bidragande faktor till att jag blev så arg var att han dansar i otakt h e l a tiden. Pallar inte att få beröm och tillrättavisningar av personer som är uppenbart sämre än mig. Jävla medelålders gubbar som tror dom kan allt!

torsdag 22 september 2011

nu vet jag ÄNTLIGEN VILKEN LÅT DET ÄR!!!!!1

Jag har undrat i h j ä l mig sen i fredags vad denna låt heter och/eller vilka som gjort den. INGEN har vetat. Markus lyckades iaf förstå vilken det var (få har gjort det, pga det enda jag kunde var ordet "tonight" och synt-pling-pling-slingan) men han visste lika lite som jag namnet och artisten. Men så ikväll nynnade jag lite (pling-pling-slingan) och då visste Frida DIREKT! SÅ nu lyssnar jag på den på repeat och är SÅ JÄVLA GLAD

söndag 18 september 2011

CAAAAALL MEEEEE AAAAAAAAAL!

IF YOU'LL BE MY BODYGUARD I CAN BE YOUR LONG LOST PAL

BETTY WHEN YOU CALL ME YOU CAN CALL ME AAAAAAL!

lördag 17 september 2011

Evelina du är ju som en dröm!


(Min page va ju förresten lite som en dröm också)

Jag räknar dagarna tills på spåret börjar igen...

...och funderar på om jag ska dansa Lindy ikväll eller ringa Tomas och påminna honom att höra av sig till mig


Detta är för övrigt två bästbilder. Jag saknar dom på'ren!

onsdag 14 september 2011

Om Tessa kan göra det fastän hon inte tycker det är så kul så kan jag med!

Nämn något som gjorde dig glad i dag: Fina Evelina spontanringde och spontanhälsade på när jag var som tröttast och hade som tråkigast
Vad gjorde du kl 08 imorse: Tryckte ut tandkräm på tandborsten i köket för att jag hade sprayat så mkt hårspray i badrummet och inte hade tid att vänta på att det försvann
Vad gjorde du för 15 min sedan: Stod i hallen och pratade med Jakob
Det sista du sa högt: Puss hej!
Det senaste någon sa till dig: Ha en fin kväll, så ses vi
Vad har du druckit idag: Kaffe och vatten
Vad var det senaste du åt: Spaghetti och quornfärssås
Vad var det senaste du köpte: Två pennor
Vad är det för färg på din ytterdörr: Har jag aldrig tänkt på
Vad är det för väder hos dig nu: Storm!
Godaste glassmaken: Tycker inte så värst mkt om glass
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Förälskelse iaf
Drömmer du mardrömmar: Inte så ofta, tack och lov. Dock har det varit en del katastrofdrömmar på senaste - spännande!
Trivs du med ditt jobb: Har inte jobbat sedan 5 augusti, men jo!
Favoritklädsel: Mina silkesbyxor (jag bodde i princip i dom i somras)!
Favoritlåt just nu: Det första jag slår på när jag kliver på cykeln är detta lilla stycke av Rachmaninov
Vad ser du om du tittar till höger: En vit pinnstol med väldigt många illa vikta (läs: slängda) klädesplagg på
Vad gör dig glad just nu: Lindy Hop och att Markus i skrivande stund är på väg hit!
Vad ska du göra härnäst: Vänta på Markus - dricka en öl med Markus - dansa Lindy!
Höger- eller vänsterhänt: Gissa!
Humör just nu: För några minuter sen hade jag skrivit lite nedstämd, men nu är jag glad!
Favoritgodis: Är inte så mkt för godis så jag säger OSTKROKAR
Kläder just nu: Svarta gubb-byxor, beige oversizetröja och nån slags rostfärgad kofta (höstens livsplagg!)
Höstplaner: Plugga psykologi, dansa Lindy, träffa Erikas bebis och sticka
Hur många kuddar sover du med: En
Spelar du något instrument: i wish! Eller jo, jag byggde ju en egen maraccas för några månader sen så jag kunde spela med i diverse Disneylåtar
Morgon- eller nattmänniska: Varje morgon är ett straff.
Vad är viktigast för dig: Lindy hop och SRplay i telefonen
Är du kittlig: Ja. Överallt förutom under fötterna. Får panik och börjar gråta ganska omgående om någon kittlar mig
Snarkar du: Petrus har sagt att det hänt en gång. Jag trodde honom inte, men han hade spelat in ljudbevis!
Äckligaste insekten: Silverfisk (om det kvalar in som insekt?)
Längtar du mest efter just nu: Ostkrokar och syskon

Lånade som sagt listan från Teres

Livet på univärsitetät

This is the story of my univärsitetslife:

Supersöta megasmarta Frida är rasande glad över att få dricka gratiskaffe från min termos ur Kossan

Jag tatuerar mig för att lindra fälstudierapportskrivandeångest

Katten hänger på universitetsbibblan och gör alla glada och snälla


Utöver detta så lyssnar jag på intressanta föreläsningar och stör mig oerhört på mer eller mindre irriterande kursare.
Som sagt - story of my life!

åldersförvirring

När radion tystnat efter Vetenskapsradions språkprogram samt ring P1 och man sitter i köket med en ljummen kopp kaffe. Det enda som bryter tysnaden är klockan som tickar på väggen och man tänker: "Melodikrysset - går det bara på söndagar?".
Hur gammal är man då?

fredag 2 september 2011

MIN MAMMA ÄR VÄRLDENS SNYGGASTE MAMMA


Viking Bar

Älska att skriva ett syrligt sms till sin vän och att mobilen hinner dö alldeles lagom så man inte hinner få det dräpande svaret!

torsdag 1 september 2011

Dubbla obehag - att se en död man

I morse när jag cyklade över Västerbron, på väg mot skolan, såg jag en död person flytandes i vattnet under. Det var oerhört obehagligt. Först förstod jag inte varför det stod en hop med människor mitt på bron, vissa fotograferande, tills jag själv tittade ut över räcket.
Lättad över att jag inte var först på plats och därmed kunde cykla vidare undrade jag lite: känns det verkligen rätt att stå och glo på en avliden person som flyter med uppsvullna lemmar och ansikte upp mot oss passerande? Och att dessutom fotografera? Självklart måste någon stanna på plats tills polisen anländer för att lämna eventuella vittnesuppgifter eller bara hålla koll ifall liket skulle flyta iväg eller sjunka, men inte mer än så - tycker jag. En död människa är väl ingen jävla konstutställning eller turistattraktion?! Eller skulle man kanske tagit tillfället i akt och sålt lite popcorn?

Univärsitätstjej_86

Jag började skolan i måndags. U n i v ä r s i t e t ä h . Det är ganska roligt. Men också ganska mycket läskigt med tanke på att jag inte har gått i skolan på en sisådär fem och ett halvt år. Eh...
I alla fall - idag hittade jag en ny kompis! Så himla fint. Jag har som hållit mig på min kant, lite skrämd av alla peppade människor. Typ såna som tog studenten i våras och är unga och glada och har köpt all kurslitteratur redan. Men idag tyckte jag att tjejen jag satt bredvid var så söt så jag rentav småpratade lite med henne och det slutade med att vi promenerade tillsammans in till stan. Frida är hennes namn - ett mycket bra namn tycker jag. Och så är hon liten som min bror men känns som minst lika gammal som Mirijam! (Obs skämt! Mirijam är bara ett år äldre än min bror.) I alla fall - igen - min skola är skiiitfin. Inte så där ful som resten av su (=sthlm univärsität) och det känns ungefär som att man går nåt slags lyxigt college i England eller USA. True story.

onsdag 31 augusti 2011

måndag 22 augusti 2011

Kråkan minns Island; Arty kirkja



Jag är tillbaka i Stockholm

Jag var så länge i stugan utan internet att jag glömde bort att Stockholm fanns.
Nu är jag däremot tillbaka, det är måndag och jag är ändå lite glad. Nio dagar semester kvar och i morgon börjar Lindyn.
Story of my life.

onsdag 10 augusti 2011

Nästäppefest

Sitter på altanen i stugan, fleecetröja ljuslyktor och ett glas vin. Låter som värsta idyllen va?
Det hade det varit också om det inte var så att det är rätt kallt ute. Och att jag sitter själv. Familjen sitter inne i värmen, men jag var tvungen att gå ut för att min näsa täpptes igen av allergi. Lilja eller katt är oklart, men kliar göre och rinner. Story of my life.

lördag 6 augusti 2011

inside garden

Jag glömde ju som sagt berätta, att vi flyttat alltså, och fått värst bra innergården. Från Kungsholmen till Hornstull (över västerbron ba), innerstan skare va vet ni! Innergården va väl egentligen inget storslaget i sig, förrän jag hängde upp ljuslyktor i träden och placerade en stor ljuslykta på bordet och adderade diverse trevliga vänner mm. Kom förbi äru snäll!

torsdag 4 augusti 2011

baby sister

Min syster nästanminst har varit hos mig i över en vecka, bott på soffan och flyttstädat vår gamla lägenhet (ja, glömde berättade att vi flyttat till Hornstull). Nu har hon åkt hem och det känns lite tomt. Det var bara det. Hon är arton år himla fin!

Vemodig_tjej_86

I morgon jobbar jag sista dagen på jobbet. Jag kommer fortsätta på timmar i september, men inte på mitt vikariatet på min avdelning. Jag har peppat ganska mycket på att göra nåt annat, plugga, inte behöva vara arg mest varje dag på allt som vi ska göra och alla lagar vi ska följa som utformats av någon som aldrig satt sin fot på ett äldreboende, ännu mindre en demensavdelning. Jag har peppat på att få ha privata kläder varje dag och på att inte ha ansvar för överlämning av medicin och skrivande av genomförandeplaner.

Nu när dagen nästan är kommen så känns det dock mest vemodigt. Hur kan man lämna en arbetsplats när sjukgymnasten säger "nej du får inte sluta"
När ens arbetskamrater säger "tyst, du ska inte alls sluta"
När anhöriga säger "det kommer inte alls bli bra" när man tröstar och säger att det blir nog bra utan mig
När ens tant säger "vad skulle jag ta mig till om du inte fanns?"

Och hur håller jag modet uppe, när vintermörket försöker kväva mig, utan att varje dag få höra "tänk att allt du tar i blir bra"?

tisdag 19 juli 2011

fredag 15 juli 2011

Patrick Wolf

Jag lyssnar på dom här två, efter varandra, när jag cyklar hem från Nathaniel och det är magi och lycka i bröstet. Jag cyklade uppför ALLA backar hem ikväll som om jag vore nån slags OS-atlet



lite kärlek

På flygbussen hem från Arlanda, tillbaka i Sverige från Island, satt jag och tänkte att fyfaaaan vad jobbigt att det ser ut som en knarkarkvart hemma hos oss och jag måste städa ALLT SJÄLV eftersom Petrus åker till Umeå i morgon.
När vi steg in genom dörren till lägenheten tänkte jag att det kanske inte var så stökigt som jag mindes varpå Petrus utbrister "är det någon som har städat?". Då gick det upp för mig att älskade Mirijam (som vattnat blommorna när vi varit borta) hade städar HELA LÄGENHETEN. Och när jag säger städat så menar jag S T Ä D A T ! Hon hade inte plockat undan lite, utan det var rent överallt, inklusive badrummet. Jag dog typ av glädje. Det var den bästa presenten jag hade kunnat tänka mig som trött resenär.

TACK IGEN MIRIJAM DU ÄR SÅ JÄVLA JÄVLA BRA!

dreadful sorry, Clementine

Den här sången brukar jag sjunga för mina tanter på jobbet, speciellt för en utav dom. Jag kan ju verkligen inte texten (förutom refrängen) så jag brukar sjunga med hittepå-text. Hon blir alltid glad då, om hon inte är jätteorolig och vill åka hem. Då sjunger jag lite till och pratar om vetdunärjagvaknadeimorse och jokvartiåttaochjagskullebörjaklockanåtta och minnsduvarjagkommerifrån och jagkommerjufrånvästerbottenprecissomdu. Funkar inget av det så tar jag till specialvapnet - jag entrar rummet sjungandes opera. Det funkar så gott som alltid!

Sjukhuspappan och nyckelbenet som lossnade från axeln - känsliga läsare VARNAS

Det som började som en rolig fest med mat, cyklar och 80-talstema slutade med en visit på akuten då pappa cyklade omkull och nyckelbenet valde att släppa taget om axeln. Det gör verkligen J Ä T T E O N T, vittnade patienten. Personalen på akuten trodde honom och gjorde allt för att lappa ihop den stackars kroppen. Klockan halv fyra på morgonen kunde vi äntligen åka och tack och lov sov han de fem milen hem. Jag var trött och sur hade mycket hellre sett färdigt Eurovisionsschlagerfestivalen med Wilma än legat på en brits på akuten bredvid en stackars pappa i en mintgrön rullstol och mucktröja från -81. Men vad gör man inte för föräldrar i nöd