Mamma

Den varmaste hälsningen till den finaste mamman på jorden.

Grattis mamma på Din dag!

Kvinnorna i mitt liv

Error 400

Jag försöker lägga upp lite bilder, men det går sådär. Eller skitdåligt rättare sagt! Jag har haft lite ångest (kanske inte ångest, men ni fattar) över att min blogg blivit så tråkig och bildlös. Så idag har lånade jag Petrus kamera för att råda bot på detta. Dock så går det inte så värst bra, för blogger vill inte lägga upp mina bilder. Blogger vill bara säga "Bad request Error 400". Vadå 400 liksom? Himla töntigt tycker jag.

Förresten, var det ingen som tyckte att min Robinson-diss var rolig?

God natt, kissekatt

God natt vår finaste kissekatt. 

Fortsätt att njuta av tillvaron i katthimlen, jag tror att pensionärslivet där är toppen!

(Lisa sa att man får gråta när husdjur dör. Speciellt om man känt dom i halva sitt liv.)

i citationstecknens underbara värld

Igår på Metros löpsedlar stod det att läsa att "Robinson"-stjärna åtalas för steroider.

Jag skulle vilja skriva Robinson-"stjärna".

Like sand through the hourglass, so are the Days of our Lives

Ibland önskar jag att vi hade en tv så jag skulle kunna kolla på dool.

Lektion i att göra Stockholmska damer glada

Efter två glas vin i solen kände jag och Erika att det var dags för lite snacks. Eftersom den mycket lilla affären på Djurgården stänger kl 20 promenerade vi till, ptja, nåt Ica längs typ strandvägen. När vi går in genom dörren kommer en kvinna bakom mig, så jag håller upp dörren

Kvinnan: Åh, tack så mycket

Jag vänder mig om och ler 

Kvinnan: Oj, jag fick ett leende

Jag vänder mig om och ler igen, lite road av hennes kommentar

Kvinnan: Oj, ett till. Det var fint!

Tänk att man kan reagera rent reflexmässigt (jag tyckte inte ens att jag var speciellt trevlig) och ändå  lyckas glädje någon. 

Ibland är livet läckert i Stockholm.

Dagens citat

"De svåraste åren är de mellan 10 och 70"

 - Helen Hayes (vid 73 års ålder)

Help them find peace, ok?

Förutom att vi hade en sjukt bra kväll på Grönan, så träffade jag även på alla Stockholms sur-/psykokäringar. Det började med en kvinna som satt och hyshade mig hela bussresan från Norrmalmstorg till Djurgårn då jag pratade i telefon med Emelié. När jag sänkte rösten för att vara lite snäll/blev lite rädd muttrade hon "jag hör dig ändå". 

Helt störd. 

Sedan var det kvinnan i kön till sockervadden som muttrade till sin son "ja, vi som va först i kön och nu är vi tydligen sist". Jag backade undan lite och sa vänligt "förlåt, har vi råkat tränga oss?".  Inget svar. Kvinnan såg bara ännu surare ut och vände sig ifrån mig. 

Helt sur. 

Snälla nån!

Hjälp människor att finna frid, ok?

I N S A N E

Ikväll invigde Lisa, Petrus och jag Gröna lund för säsongen och vi gick all in så att säga. Med åkband och allt sprang vi mellan attraktionerna som de andra 12-åringarna och testade på den nya Insane, som den kallas. Ja, den var insane, helt enkelt. Men så fruktansvärt rolig! 

Happy joy! 

Den måste ni prova kära vänner. Helt oförutsägbar, men inte lika krampig för magen som fritt fall.

White Wing Road

Det stavas Huddinge - H U D D I N GE - stället där det händer. Igår var det rosé, ikväll champagne och grillad fläskfille. It's high life mina vänner!

Vi ses i marsallens skugga

Vit som snö

Jag såg precis en bild på mig själv. Jag var lika vit som tröjan jag bar. 

Heja!

i should have learned to play them drums

Söndagkväll och klädd för fest, inte många rätt!

Jag, vad ska man säga?

Finns det överhuvudtaget något att säga? Det känns som att ord är överflödiga...

awkwardfamilyphotos.com

NYKTER NAGELBITARE FICK ÅTERFALL

Jag har ju som (kanske) bekant bitit på naglarna i sisådär hela livet. Haft uppehåll under kortare eller längre perioder, men alltid fallit tillbaka. Inget har funkat.  

Inte stopp&väx,

inte morot,

inte piska.

Men så hände något under det senaste året. Jag ba slutade bita och sen dess har mina naglar vuxit och frodats som ogräs. Jag har för första gången på väldigt väldigt många år behövt klippa mina naglar och jag älskar't! 

Men så igår hände något. Det började med att rumnaglern gick av så att jag började jämna till den med tänderna. Det är som okej, det får man göra. Men sen - helt utan anlending - bet jag plötsligt ner lillfingret. HALLÅ VARFÖR DÅ?! 

Nu jävlar blir det nerfilning och lackning av samtliga naglar så detta horribla icket kan upprepas.

Bloggar på beställning

Idag hade jag roligt när jag umgicks med Natte och Tomas.

Skratt skratt sa jag flertalet gånger.

Umejå

Alltså tja, nu är jag som i stöckölm igen. Pratar nog bredare än nånsin skulle jag tro! Det var så klart helt sjukt bra att vara hemma, men en del tröttsamt att åka som en skottspole mellan Nordmaling och Umeå. Försöker hinna med allt och alla man vill och ändå typ inte dö av stress. Ja, ja vort som less! 

Några konstiga saker som hände jag fick höra att jag var lik dessa två kvinnor. 

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, eh?

God natt

Hem söta hem

Jag har åkt buss idag. 8.30 - 17.20, YES

Hade tänkt blogga från bussen, sådär lite high tech med mitt mobila bredband, meeeen jag läste hela vägen istället. Förutom lunchpausen i Tönnebro, där åt jag pannkakor och drack kaffe som bara kostade 13 kronor. Dock smakade det hästskit, så det var kanske inte så värt ändå.

Jag började för övrigt dagen med att försova mig. Eller, jag försov mig inte vanlig mening. Det var snarare så att jag fick lite error i hjärnan igår när jag skulle ställa larmet. Halv sju tänkte jag, ställde in 7.30. 

Det var ju fel. 

7.30 är ju halv åtta och följaktligen vaknade jag 45 minuter innan bussen skulle gå. Till saken hör att jag hade tänkt ÅKA HEMIFRÅN en timme innan. Så ja, det blev som halvstressigt. Som tur var hade jag SL på min sida, så jag hann med femton minuter tillgodo. Ibland har man gudarna med sig. 

LÄNGE LEVE PÄRLAN!

FÖR JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA BIL SOM KLARADE BESIKTNINGEN I ÅR IGEN!

LÄNGE LEVE PÄRLAN!

Happy Västerbotten

På torsdag sätter jag mig på bussen mot Nordmaling. Hurra! Käraste Västerbotten, jag kommer hem till Dig. Det här ska jag göra när jag är där

kramas med syskon och föräldrar

kela med mina katter så att ögonen rinner och snoren forsar

köra till stan med Pärlan

krama Pärlan

sitta på apberget

gå på 50-årskalas

pussa på Vendela

fika på NK

köpa glass av Natte

festa med vänner

gå på klubb

fika på Schmäck

hälsa på Matildas nya lägenhet

hälsa på lillebrors nya lägenhet

(båda i samma hus)

kolla in monki

gå på dansuppvisning

Hatar du mina barn?

Igår hände en rätt ovärd grej. Jag och Petrus gick hemifrån tillsammans för att köpa chips, läsk och take away. So far so good, kunde man ju tro. MEN, något hände. Vi hade nämligen gått hemifrån utan nycklar och utan mobiler. Jaha tänkte vi, vad i hela friden gör man då? Jo, man knackar på hos valfri okänd granne, lånr telefonen och ringer första bästa låssmed. Tjugo minuter och 1200 kronor senare var vi alltså back in så att säga. Bästa söndagskvällen nånsin? Nja, take away-käket smakade inte riktigt så gott som vi hade hoppats skulle man kunna säga...

Grannsämja

Idag när jag skulle ner på Konsum för att panta burkar och köpa mjöl hälsade jag på Bengt Magnusson i trapphuset. Jo för ni förstår vi är ju som grannar, Bengt och jag. Du å ja Alfred, som Emil säger. Fast du å ja Bengt, som jag brukar säga. 

Igår var Petrus förresten pretty sure att det Nikolaj Dunger som jammade i lägenheten bredvid vår. Kan ha varit så, kan också ha varit en copycat. Vi kommer väl mest troligt aldrig få veta.

Skämmes tametusen

Jag skäms lite över den här bloggen.

Jag menar, vad har jag skrivit sista tiden? 

Egentligen? 

Va? 

Typ gnäll blablabla, a-kassa twätwätwä, böcker yadayadayada. Kul? Nae. Skärpning liksom. Jag återkommer när jag har något att skriva som faktiskt skulle kunna intressera någon!

So long, sailors!