HAPPY JOY PATRICK!
fredag 22 juli 2011
tisdag 19 juli 2011
måndag 18 juli 2011
söndag 17 juli 2011
lördag 16 juli 2011
fredag 15 juli 2011
Patrick Wolf
Jag lyssnar på dom här två, efter varandra, när jag cyklar hem från Nathaniel och det är magi och lycka i bröstet. Jag cyklade uppför ALLA backar hem ikväll som om jag vore nån slags OS-atlet
lite kärlek
På flygbussen hem från Arlanda, tillbaka i Sverige från Island, satt jag och tänkte att fyfaaaan vad jobbigt att det ser ut som en knarkarkvart hemma hos oss och jag måste städa ALLT SJÄLV eftersom Petrus åker till Umeå i morgon.När vi steg in genom dörren till lägenheten tänkte jag att det kanske inte var så stökigt som jag mindes varpå Petrus utbrister "är det någon som har städat?". Då gick det upp för mig att älskade Mirijam (som vattnat blommorna när vi varit borta) hade städar HELA LÄGENHETEN. Och när jag säger städat så menar jag S T Ä D A T ! Hon hade inte plockat undan lite, utan det var rent överallt, inklusive badrummet. Jag dog typ av glädje. Det var den bästa presenten jag hade kunnat tänka mig som trött resenär.
TACK IGEN MIRIJAM DU ÄR SÅ JÄVLA JÄVLA BRA!
dreadful sorry, Clementine
Den här sången brukar jag sjunga för mina tanter på jobbet, speciellt för en utav dom. Jag kan ju verkligen inte texten (förutom refrängen) så jag brukar sjunga med hittepå-text. Hon blir alltid glad då, om hon inte är jätteorolig och vill åka hem. Då sjunger jag lite till och pratar om vetdunärjagvaknadeimorse och jokvartiåttaochjagskullebörjaklockanåtta och minnsduvarjagkommerifrån och jagkommerjufrånvästerbottenprecissomdu. Funkar inget av det så tar jag till specialvapnet - jag entrar rummet sjungandes opera. Det funkar så gott som alltid!
Sjukhuspappan och nyckelbenet som lossnade från axeln - känsliga läsare VARNAS
Det som började som en rolig fest med mat, cyklar och 80-talstema slutade med en visit på akuten då pappa cyklade omkull och nyckelbenet valde att släppa taget om axeln. Det gör verkligen J Ä T T E O N T, vittnade patienten. Personalen på akuten trodde honom och gjorde allt för att lappa ihop den stackars kroppen. Klockan halv fyra på morgonen kunde vi äntligen åka och tack och lov sov han de fem milen hem. Jag var trött och sur hade mycket hellre sett färdigt Eurovisionsschlagerfestivalen med Wilma än legat på en brits på akuten bredvid en stackars pappa i en mintgrön rullstol och mucktröja från -81. Men vad gör man inte för föräldrar i nöd
en påskhelg tjugihundraelva (obs det finns bara en sån, men ändå)
Först kom långfredan och Lina och jag åkte till Rebecca för påsklunch och hade med oss minicupcakes (som vi inte bakat själva)
Självklart hade vi med oss påsktulpaner också
Rebecca skulle på fest så jag styrde lite lockar. Jag och Rebeccas hår har en kärleksrelation kan man säga
Jag och Lina såg Forrest Gump
Sen blev de påskafton så då tyckte vi att det passade med lite tapas i Gamla Stan
Lisa, Rebecca och Sangria var också där
Sen vet jag inte om det var på påskdagen eller när det var, men vi cyklade till Djurgården och Lina passade på att cykla omkull. Närmast till hands låg restaurangen Ulla Vinblad (obs dyr fin restaurang) och där fick jag och Lina låna festvåningen för att i lugn och ro plåstra om det stackars knät
Rebecca hängde så klart med. Hon hade med sig sin pappa som dock ej fångades på bild
När picknicken i Rosendals trädgård på Djurgården var slut cyklade vi till Vasastan och åt gott Vietnamesiskt.
Det var den påsken!
torsdag 14 juli 2011
thou are lost and gone forever (hoppas jag ej?!)
Följande saker har jag tappat bort i vår lägenhet:
min nya bikini med höga trosor
min bästa bh
mina somriga sandaler med klack
ALLA mina linskoppar
en kappa
Islandir
Jag och Petrus har varit på Island i en knapp vecka.
Så här såg det ut när vi var på väg
Vår gate var inte direkt crowded
Petrus var peppad och log sitt allra sötaste leende mot fotografen
Molnen var magiska. Petrus kollade film, spelade spel och köpte öl på den tre timmar långa flygresan. Jag lyssnade på musik och tittade ut genom fönstret. Ja, i tre timmar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
