(Jag har slukat så många böcker som senaste dagarna så jag känner att jag måste ventilera mig lite.)
Jag läser recensioner av Ronnie Sandahls roman "Vi som aldrig sa hora". Han har fått både ris och ros, men det jag tycker är konstigt är att ingen tycks ha reagerat på det fint dolda kvinnorföraktet som känns ungefär lika modernt som Strindbergs. Personligen känner jag mig även lite trött på det eviga gnället från killar att man måste vara ett svin för att få en tjej.
Dock måste jag säga att det var en lättsam bok att läsa, om än sorglig och till synes helt utan hopp. Jag antar att den träffar på pricken för vissa unga män.
Oh well, det var min första bokrecension sedan gymnasiet. Jag kanske saknar skolan lite?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar