onsdag 17 oktober 2007

Soppatorsk och urinvägsinfektion

Godafton. Ikväll har jag bara varit med mig själv, förutom då jag hälsade på grannen en sväng och pratade födelsedagspresenter, hennes vän, svamp och urinvägsinfektion. Förutom det har jag hängt för mig själv. Bränt några skivor till några lyckligt lottade som får ett brev på posten :) Obs, bor du inte långt bort så räkna inte med det!
Jag har lyssnat på mysmusik och letat i gamla magasin efter snygga bilder till mina skivor. Jag är nöjd kan jag säga. Dock så blev jag nästan för nöjd med en skiva, men jag måste ge bort den ändå. Snål får man icke vara, det fick jag smärtsamt erfara igår eftermiddag:

Jag var på väg till jobbet och hade satt mig i bilen nästan tjugo minuter tidigare än vanligt för att med god marginal hinna tanka innan jag började på Ersboda halv fem. Bränslelampan på den lånade tangygröna (ni vet det sega godiset som är illgrönt?) golfen (som nu är tillbakalämnad) hade lyst ett tag, men jag trodde inte att det var någon brådska. På Pärlan (Saaben min) kan jag nämligen köra omkring tio mil efter att lampan börjat lysa. Hur som haver körde jag iväg från Ön mot Kolbäcksvägen. Efter en liten bit kommer jag fram till en obemannad OK-bensinstation, men snåljag tänker att det är nog billigare på Jet strax efter bron, så jag fortsätter. Så skulle jag inte ha gjort. En halv minut senare när jag befinner mig nästan halvvägs över Kolbäcksbron så stannar fanskapat, SOPPATORSK! Snälla nån tänkte jag, vad göra nu? Det var ju bara att ringa Petrus i hopp om att han skulle kunna rycka ut. Det andra altenativet hade varit att stiga ur bilen, vandra till fots över bron till Statoil, köpa en dunk, tanka den och vandra tillbaka. På det viset hade jag ju blivit säkert en timma sen. Som tur var kunde Petrus rädda mig och jag kom endast en kvart för sent. Utskrattad blev jag när jag anlände hos fröken på Ersboda. Nåja, hellre hånskratt än skäll :)

Av den lilla incidenten lärde jag mig i alla fall att det INTE lönar sig att vara snål! Hellre fattig en soppatorsk, eller nåt... I alla fall när jag satt där i bilen med varningsblinkers påslagen tänkte jag att "fan avd skönt om man var gammal och alla man kände hade bil. Inte bara ens pojkvän". Men det är nog några år kvar till dess skulle jag tro ;)

Nu är i alla fall den gröna missilen tillbakalämnad och min Saab är utbytt mot brors BMW. Ja den är gammal, har ingen lampa inuti och ingen servo men nog fan är den rivig alltså :D Jag gillar riviga bilar, det fick Erika erfara idag. Hon skrattade lite åt mig. Men det gör inget. Det var kärleksfullt, det är jag nästan säker på.

God natt!

Inga kommentarer: