still jennie from the block

Läste ut Selma igår. Nu är det Norrlands akvavit, min andra Torgny sen jag kom till Stockholm. Ett tecken på att jag saknar Västerbotten? Kanske är det mitt undermedvetna som i panik försöker få mig att hålla fötterna på jorden genom att läsa regionpatriotism, när jag är alldeles för nära att förvandlas till en drömmande stadsmänniska? 

Okej, enough med självanalysen nu va.

Ps. Hahahaha! åt min rubrik. Ifall ni inte läste in ironin