Erika. Det är hon med luggen.
tisdag 24 juli 2007
Det började med Erika...
Det började med Erika. Eller var det kanske med min nya älskling? Den delikata lilla bakelsen som ligger så fint i mitt knä. Min sprillans nya Macbook som kostade fler tusen än vad jag egentligen borde spendera. Nej, det började med Erika.
www.apberget.se har varit metropolen för de flesta hobbybloggare från Umeå senaste åren. Ja, eller tills det här med riktiga bloggar blev populärt och alla skaffade sig en eget het blogg som handlade om ungefär samma sak som alla andras. "Jag nöjer mig med min apberget-dagbok" tänkte jag länge, fastän jag i smyg drömde om en alldeles egen blogg där jag kunde skriva om vad jag ville för vem som helst att läsa. Men eftersom jag inte hade en egen dator så tyckte jag att det kunde vänta. Vem skulle förresten nånsin läsa den? Vem skulle orka surfa in på på den här adressen bara för att läsa mitt kludd? Men så en dag, alldeles nyligt, såg jag att min vän Erika raderat sin användare på apberget. Hon brukade ju ofta läsa och kommentera min inlägg på apberget. Det var roligt. Men inte nu längre alltså. Vad hade jag då för val? Varför skulle jag skriva om inte hon kan läsa? Därför skapade jag alltså denna blogg. Nu precis för några minuter sedan. För Erika i huvudsak och för alla andra i...hm...andrasak? Haha, du fattar.
Hoppas hon kommer att läsa den. Och du med!
www.apberget.se har varit metropolen för de flesta hobbybloggare från Umeå senaste åren. Ja, eller tills det här med riktiga bloggar blev populärt och alla skaffade sig en eget het blogg som handlade om ungefär samma sak som alla andras. "Jag nöjer mig med min apberget-dagbok" tänkte jag länge, fastän jag i smyg drömde om en alldeles egen blogg där jag kunde skriva om vad jag ville för vem som helst att läsa. Men eftersom jag inte hade en egen dator så tyckte jag att det kunde vänta. Vem skulle förresten nånsin läsa den? Vem skulle orka surfa in på på den här adressen bara för att läsa mitt kludd? Men så en dag, alldeles nyligt, såg jag att min vän Erika raderat sin användare på apberget. Hon brukade ju ofta läsa och kommentera min inlägg på apberget. Det var roligt. Men inte nu längre alltså. Vad hade jag då för val? Varför skulle jag skriva om inte hon kan läsa? Därför skapade jag alltså denna blogg. Nu precis för några minuter sedan. För Erika i huvudsak och för alla andra i...hm...andrasak? Haha, du fattar.
Hoppas hon kommer att läsa den. Och du med!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)