torsdag 25 november 2010

En klänning i veckan typ #25 - Jag kan se ut som en bokmärkesängel om jag vill

(Om än enbent ibland)

Jag känner att det här med klänningarna håller på att spåra ur. Nummer 23 var väl ändå en kjol och vad är nu detta? Nattlinne och morgonrock? Ja. Men i alla fall nästan som klänningar. Jag tycker dom får kvala. Och snart ska jag styra upp en ny fotosession (för att uttrycka mig lite internationellt) med de nya klänningarna som tillkommit sen förra året då de 24 första togs...
Oh well, sov sött!



Kavajen som jag inte köpte (samt luggen som jag hade då som jag saknar nu)


söndag 14 november 2010

Do it do it do it do it do it do it do it now

Jag skulle vilja säga att det är med stickning som med guitar hero - att jag blir bättre när jag är lite full.
Men jag vet faktiskt inte om det är sant.
Morgondagen får utvisa.

lördag 13 november 2010

Happy joy friday morning

I morse när jag skulle knyta kängorna slet jag av skosnöret, riiiitsch! Jag blickade i panik igenom min samling av sommarskor som stod i hallen och konstaterade: inget par som funkar i regn. För det regnade. Ösregnade. Fetstora droppar och jag var sen, måstespringautgenomdörrenNU! Bästa alternativet var conversen, så ner med tjocksocksfötterna och iväg! Jag kände mig som arton. Tjocksockar i converse. Converse i regn. Converse i snöslask. Converse i djupsnö.

Jag gillar bättre att vara tjugofyra: tjocksockar i snörkängor och näbbstövlar i djupsnö.

tisdag 9 november 2010

you can be my sweet dream

Okej nu är det så här va, att jag har kort och gott blivit besatt av min stickning. Simple as that.

Jag stickar så ofta jag kan. I soffan, i sängen, på café, på jobbet, på pendeln, hos vänner. Alltjämt när jag int stickar sp tänker jag på min stickning. All dötid är förlorad sticktid, tex på pendeln (när stickningen fick stanna hemma) eller på rasten på jobbet. När Petrus frågar hur länge jag ska sticka innan jag ska sova svarar jag tex "i två stationer"(t-banestationer) vilket motsvarar ett varv, 56 maskor.

Nu behöver ni inte sitta där hemma och tro att jag är värsta stickmästarn ba för det. Tex så var dom där 56 maskorna bara 50 i börjar och mönstret tar form allt eftersom. Detsamma gäller för färgen på garnet som jag köpt på myrorna, vilket betyder att valmöjligheterna inte är helt, så satt säga, oändliga. Utbud och efterfrågan går ej att applicera i sammanhanget min stickning och jag.

Nu kommer bild! (Jag hoppas ju att ni är nyfikna på mitt två veckors-foster)

Hur länge den här stickfrälsningen kommer hålla i sig däremot är det ingen som vet.